Att vara förberedd på en mindre eller större krissituation handlar varken om domedagstänk eller prepperfanatism. Istället tyder praeparatus supervivet (den förberedde överlever) på en vilja och en förståelse av att kunna verka i samhället – även vid strömavbrott, försörjningskollaps, utsläpp av farliga ämnen eller en förändrad säkerhetsbild. Hur länge klarar du själv att försörja din familj på den mat som ni har hemma? Och hur löser ni vardagliga utmaningar som transport, matlagning, värme, vatten och sanitet när varken el, kranar eller toalett fungerar? Känns det overkligt? Inte alls.

Vissa menar att det inte är någon mening att förbereda sig. Att det inte hjälper att tänka igenom en situation innan den inträffar, att gå kurser, att lagra mat och att köpa alternativa energikällor. Jag är inte en av dem. Jag är heller inte en av de mer extrema amerikanska preppertyperna som bygger bunkrar och liknande. Jag tror inte ens att hotet kommer utifrån. Snarare är jag orolig för vad som händer om ekonomin brakar samman, om elsystemen havererar eller om livsmedelstransporterna avstannar. Sverige är bra rustat för att klara en sviktande samhällsstruktur på kort sikt, men det saknas planering för hur landet skulle klara sig på lång sikt.

Drygt tjugofem år efter det att jag gick min första överlevnadskurs ser jag nu att grundläggande kunskaper i hur man håller värmen, lagar mat och renar vatten på alternativa sätt återigen är nödvändiga. År 2003 gjorde jag min första utlandsmission för dåvarande Räddningsverket (numera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Sedan dess har jag flera gånger verkat i samhällen där infrastrukturen inte längre fungerar optimalt. Jag har sett vad kriget gör med Irak, jag har sett naturkrafternas katastrofala inverkningar på hela regioner efter jordbävningar i Pakistan, efter tsunamin i Thailand och efter tyfoner i Vietnam och jag har rest genom fattiga och utmanande länder – helt utlämnad åt mig själv. Dessutom har jag i mitt yrke som sjuksköterska på ambulansen mött människor här i Sverige i sorg, rädsla, skräck och socialt förfall. Till skillnad från på nittiotalet, då en majoritet av svenska män fortfarande gjorde värnplikt, vet många idag inte ens hur man gör upp en eld, än mindre hur man får tag på vatten eller tar hand om ett benbrott. Någonstans har vi tappat fokus och glömt bort alla kunskaper som i längden håller oss i liv.

Läs krishandboken, anmäl dig till en kurs som gör dig mer förberedd på det ofattbara, utbilda dig i hjärt- och lungräddning och köp hem ett spritkök (med bränsle). Hjälps åt och förbered er tillsammans. Ingen klarar sig på egen hand!

Niklas Kämpargård

Bostaden

Bostaden. Att möta krisen hemma i bostaden är på sätt och vis mycket enklare än att tvingas överleva på naturens villkor mitt ute i skogen. Samtidigt bör vi vara medvetna om att vardagliga hjälpmedel som spis, kyl, toalett och dusch inte fungerar normalt när samhällsfunktionerna sviktar. Med rätt planering kan du förbereda dig på att möta både korta och längre samhällsstörningar utan några större investeringar. I grund och botten handlar det om att lösa utmaningar kring värme, elektricitet och vatten för en så bekväm tillvaro som möjligt.

  • Hålla värmen
  • Vad ska du tänka på om du behöver lämna huset mitt i vintern?
  • Så bygger du ett vindskydd
  • Hur ska du tänka om du stannar kvar hemma?
  • Elektricitet
  • Egen elförsörjning
  • Effektiv nödströmsutrustning
  • Batteri
  • Inte en droppe vatten
  • När vattnet är en bristvara
  • Bunkra vatten
  • Rena vatten

Förberedd

Att vara förberedd handlar mycket om att tänka igenom olika scenarion och vara rustad även för sådant som vanligtvis inte händer. Att tänka ett steg längre och ha både mental och fysisk närvaro om något oväntat skulle ske. Det kan både röra sig om att ha tillgång till rätt saker och att veta hur – och i vilken ordning – man ska agera. När du har nödvändig kunskap (som du givetvis testat praktiskt innan krisen uppstår) kan du lättare slappna av och känna tilltro till att det kommer att lösa sig.

 

  • Praktiska kit
  • Så gör du en egen nödask
  • Nödväska
  • Oumbärliga prylar att ha i väskan till och från jobbet
  • Utrustning i bilen
  • Skapa din egen beredskapsplan
  • Kontanter eller inte?
  • Åtgärdsplaner vid strömavbrott, översvämning, storm, utsläpp av farliga ämnen.
  • Åtgärdsplan vid brand
  • Åtgärdsplan vid krig

Kroppen

Genom att förstå kroppen – och knoppen – har du alla möjligheter att klara en längre nödsituation. I första hand handlar det om dig själv (det är svårt att hjälpa andra om du själv inte mår bra) men i förlängningen måste du vara medveten om att både din egen och dina närmastes hälsa påverkas av hur ni förbereder er och verkar tillsammans. Lär dig att tyda kroppens signaler och utmana dig själv att lära dig mer om första hjälpen, hjärt- och lungräddning (HLR) och hygien (både den personliga och i köket) för att fungera optimalt även när välfärdssystemet fungerar bristfälligt.

 

  • Psykiska reaktioner
  • Hur bemöter du en människa i traumatisk kris?
  • Medicinera som du brukar
  • Ta hand om alla
  • Brist på vatten och mat
  • Varför fryser vi?
  • Varför blir du kissnödig när du fryser?
  • Akuta situationer. Minnesregeln L-A-B-C-D-E
  • Satt i halsen
  • Hjärt- och lungräddning (HLR)
  • Stabilt sidoläge
  • Kramper
  • Första hjälpen kit
  • Fixering av benbrott
  • Diarré och kräkningar
  • Förflyttning av skadad
  • Toalettbestyr
  • Undvik sjukdomar i köket

Maten

Så länge vi har vatten att dricka klarar vi oss ganska länge utan mat, men matintaget är även viktigt ur flera andra aspekter. Genom att äta regelbundet mår vi bättre, vi kan tänka mer rationellt och utsätter oss inte för samma risker som på tom mage. Det är helt enkelt viktigt för moralen, för det psykiska välbefinnandet och för humörets skull.

 

  • Vad kan man äta i en krissituation?
  • Mat från eget skafferi
  • Mat från skogen
  • Koka te av skogens och trädgårdens skafferi
  • Mat från sjö och hav
  • Gör egna konserver
  • Röka och torka kött
  • Torka frukt och bär
  • Så lagrar du råvarorna allra bäst
  • Mat i frysen
  • Mat i trädgården
  • Stuka och övervintring i trädgårdslandet
  • Värma mat
  • Baka eget bröd över öppen eld
  • Alternativa spisar

Samhället

Till skillnad från när kalla kriget varade är vi idag inte lika rustade för att möta stora samhällsutmaningar. Skyddsrum har bommats igen, frivilligförsvaret har utarmats och försvarsmaktens positionering har minskat avsevärt. Livsmedelslager och bränsledepåer – det som gjorde oss starka och uthålliga – har på kort tid avvecklats. Vi är allt mer beroende av import för att klara oss. Det berömda ”rullande lagret” där varorna ständigt är i rörelse för att undvika kostsamma lagerkostnader har med andra ord blivit en hotbild mot samhällsstrukturen. Om lastbilarna slutar gå får det snabbt ödesdigra konsekvenser. Risken för en väpnad konflikt är fortfarande låg i Sverige. Däremot är risken för strömavbrott, stora skogsbränder, olyckor, översvämningar och torka stor. Utmaningar som ställer allt större krav på dig och mig som samhällsmedborgare.

 

  • Vilken hjälp kan du förvänta dig?
  • Trygghetspunkter
  • Hur hittar du ditt närmaste skyddsrum?
  • På resa utomlands
  • SOS International
  • VMA – viktigt meddelande till allmänheten
  • Vad ska du göra om du hör VMA (”Hesa Fredrik”)?
  • Sociala medier – tillgång till snabb information.

Utbildningar

Genom att gå en kurs i förberedande krisberedskap kan man förbereda sig grundligt. Vi genomför kontinuerligt utbildningar över hela landet för såväl grupper, föreningar, organisationer, kommuner och företag.

  • Krisberedskap
  • På egen hand i mer än en vecka
  • Så klarar du dig i det sårbara samhället
  • Självhushållning
  • Odla året om
  • Odla i stan
  • Första hjälpen och hjärt- och lungräddning
  • Krishantering

 

Föreläsningar

 

Att möta den förändrade synen på samhällets brister och självförsörjningsgrad kräver att vi tar ett större ansvar för vår egen tillvaro. Genom att lära oss odla, bunkra mat och vatten och tänka igenom olika scenarion kring värme, vatten, mat, sanitet och kommunikation kan vi själv bestämma hur vi vill stå rustade inför en väntad eller oväntad samhällsstörning.

 

Kontakta ditt lokala studieförbund, bibliotek eller kommun för att boka en föreläsning nära dig. Vi genomför föredrag och utbildningar över hela landet, för både grupper, företag, kommuner och myndigheter.

 

Redo för att möta det okända? Att närma sig begreppet krisberedskap är svårt om man inte vet i vilken ände man ska börja. Handlar det om värme, mat eller vatten eller rentav alltihop? Under föreläsningen Redo för att möta det okända kommer jag att hjälpa er att förbereda och planera vardagen för att möta en förändrad samhällsstruktur där allt inte fungerar som vanligt.

 

Odla din egen mat. När det handlar om krisberedskap och att vara förberedd talar vi ofta om att bunkra mat och vatten för att vara förberedda på ett förändrat konsumtionsmönster där allt inte går att hitta i butiken. På kort sett är det ett utmärkt sätt att hantera frågan om mat, vatten och sanitet, men på lång sikt handlar krisberedskap om möjligheten att ställa om till en självförsörjande vardag.

 

Odla året om. Medan de flesta trädgårdsvänner odlar intensivt under några få varma sommarmånader om året finns det andra som odlar året om. När det handlar om självförsörjning är egen odling ett effektivt sätt att kunna äta en variationsrik kost året om. Genom att lagra rotfrukter, bönor och kryddor och komplettera med nyskördat bladgrönt blir vi självförsörjande på mat under i princip obegränsad tid.

 

Bondens Skafferi – recepten och teknikerna för att äta bättre. En föreläsning som ger dig massor av tips på hur man tar hand om skörden och förädlar en mängd råvaror till smakrika delikatesser. Hur man gör fantastisk korv, syrade grönsaker och förvandlar chili till den läckraste sweet chilisås. Många av metoderna kommer från äldre generationers bönder och husmödrar vars skafferi alltid var välfyllt och ett av husets viktigaste rum.

 

Att vara förberedd i kommunens, företagens och organisationernas värld. I en organisation, i ett företag eller i en kommun vilar ett stort ansvar på ledande politiker och tjänstemän för att planera hur organisationen möter en förändrad samhällsstruktur eller hotbild. Oavsett om det handlar om små arbetsplatser eller enorma börsbolag måste det finnas en plan för hur företaget, kommunen eller organisationen hanterar hotbild, evakuering, försörjning och krisberedskap. Om du inte börjat är det hög tid nu!

Workshops

Se möjligheterna och boka en arbetsdag tillsammans med Niklas Kämpargård för att diskutera och utveckla föreningens, kommunens, företagets eller organisationens struktur och krisberedskapsförmåga.

Varje workshop består av ett antal moduler där vi varvar teori med praktiska övningar och utvecklingsscenarion för att skapa en så innehållsrik dag som möjligt. Genom att se bortom den egna organisationen får vi snabba resultat som är lätta att applicera i den egna verksamheten.

 

  • Kom igång med krisberedskapen
  • När infrastrukturen inte fungerar
  • Öka organisationens handlingskraft i kristider
  • Naturen som trygghet
  • Odla för att leva
  • Jorden (den vi odlar i) kräver omtanke!
  • På egen hand när allting gungar
  • Överleva i det sårbara samhället

 

 

 

 

 

Niklas Kämpargård är sjuksköterska som arbetat inom ambulanssjukvården och internationellt med räddningsinsatser via MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) på en rad krigs- och katastrofområden runt om i världen. Han har dessutom rest landvägen genom ett nittiotal länder på fem kontinenter. Bondson och passionerad odlare med ett stort intresse för överlevnad, odling, första hjälpen och självhushåll.

Tidigare böcker:

  • Boken om Blekinge, 2004
  • Längs vägar i Afrika, 2004.
  • Den giftfria trädgården, 2010.
  • Blekinge – mellan himmel och hav, 2013.
  • Lev som en bonde – 100 sätt att klara sig själv, 2016.
  • Bondens Skafferi, 2017.
  • Krishandboken, 2018.